Båtens delar
På båtar (inte bara inom fisket) verkar det finnas ett helt eget språk! Det är massor med ord och termer som används och ibland kan det vara svårt att veta vad de betyder. Här försöker vi visa och förklara några av de vanligaste orden för båtens olika delar.
Kolla även i ordlistan! Där finns alla orden samlade, plus andra ord som förekommer inom yrkesfisket.
I styrhytten
De flesta fiskebåtar har en styrhytt där fiskaren kan få skydd från väder, vind och vågor. I styrhytten finns det ofta en radio för att fiskaren ska kunna prata med andra fartyg eller kalla på hjälp om något händer. Dessutom finns ofta dataskärmar med digitala sjökort som hjälper fiskaren att navigera (hitta på sjön) och olika typer av radar och ekolod som ger information om andra båtar på sjön eller havet, hur botten ser ut och ifall det finns fisk i vattnet eller inte. På de allra minsta fiskebåtarna finns ingen styrhytt utan fiskaren sitter helt öppet. Då kan man oftast inte köra så långt, utan får fiska nära land.
Källa: Fiskets organisationer
På däck
Däck kallas golvet eller de olika våningsplanen på en lite större båt. Arbetet med redskapen och ibland även med fångsten sker ofta på en del av däcket som är helt eller delvis öppet. Ibland finns det någon vägg som vindskydd och ibland tak. Det är oftast här som fiskeredskapen förvaras när de inte används, och här som fångsten kommer upp på båten när redskapen tas in.
Källa: Fiskets organisationer
I maskinrummet
I riktigt små fiskebåtar finns bara en ”vanlig” båtmotor som kallas utombordare. De allra flesta fiskebåtar har en lite större motor och den finns i ett särskilt maskinrum. I maskinrummet blir det väldigt varmt och bullrigt när motorn är i gång. Det är viktigt att hålla rent och fint så man lätt kan se och komma åt om något skulle gå sönder. På större fiskebåtar krävs det en särskild utbildning till maskinist för att kunna ta hand om motorn och de andra maskinerna ombord.
Källa: Fiskets organisationer
Hantering av fångsten
Det är väldigt olika mellan olika fisken och storlek på fiskebåt hur fångsten hanteras ombord av fiskaren. Fisk och kräftdjur ska tömmas eller tas ur redskapen, sorteras efter art och storlek och hållas kylda. Kvaliteten på fångsten är extremt viktig – om fisken har dålig kvalitet får fiskaren sämre betalt. Därför är det viktigt att kunna hålla fångsten ordentligt kyld tills man kommer i land. Ju snabbare den kyls ned, desto längre blir hållbarheten på fisken.
Fiske med passiva redskap
Redskapen tas upp på båten och man tar ur fisk eller kräftdjur ur dem (vittjar redskapen). Sedan ska redskapen förberedas för att sättas i på nytt. Vid fiske med burar ska man till exempel fylla på varje bur med nytt agn. I vissa fall ska man fiska på en annan plats eller med andra redskap. Fångsten läggs i backar eller lådor på båten, sorteras och sköljs i vissa fall av samt kyls med is som man har med sig ut. Under en fisketur är det vanligt att man ska ta upp många redskap på olika platser.
Fiske med bottentrål
I trålfisket efter fisk, havskräfta och räka har fiskaren ofta mer tid och utrymme att hantera fångsten redan ombord då de fiskar längre ut från land. När trålen kommer upp ska den tömmas och fångsten sorteras efter art och storlek och sedan sköljas. Räkor kokas ombord på båten, utom de allra minsta som landas råa och kokas på fabrik. Fisk tas ur (mage, tarmar, lever mm tas bort) och/eller filéas ombord, medan havskräftor förvaras levande för att hålla bästa kvalitet. Sedan lägger man fisk, räkor eller kräftor i lådor med is, ibland har man ett kylrum ombord på båten där de förvaras. Under en fiskeresa är det vanligt att man gör flera tråldrag på olika platser, men då använder man samma redskap och har samma målart under hela fiskeresan.
Fiske med pelagisk trål
Ombord förvaras fisken på de större fartygen i stora kyltankar där man pumpar in havsvatten som kyls till -2 grader (detta kallas underkylt vatten, och fungerar så länge vattnet är tillräckligt salt – annars fryser det till is!). I tanken har man ungefär hälften fisk och hälften vatten för att fisken ska kylas snabbt och hålla bästa möjliga kvalitet. I så kallt vatten håller sig fisken färsk i flera dagar om fartyget är riktigt långt ute till havs. Mindre pelagiska fartyg som inte har kyltankar måste ha is med sig ut för att hålla fisken kall och kan inte göra lika långa fiskeresor utan måste landa fisken varje dag för att den ska vara färsk.
Källa: Sweden Pelagic Federation PO
Livet på båten
Yrkesfiske är mer än bara ett yrke, det är en livsstil. Som yrkesfiskare har man ofta långa arbetsdagar och det kan vara ett tungt jobb men samtidigt upplever många fiskare en stor frihet och att de lever nära naturen.
Vädret
Fisket är väldigt väderberoende och en yrkesfiskare har alltid koll på väderprognosen, framförallt hur det kommer att blåsa. Vindens riktning och styrka påverkar både säkerheten ombord och hur lätt eller svårt det är att sätta ut redskap eller att hitta och ta in dem. Blåser det för mycket på morgonen kan man behöva gå ut med båten senare, eller kanske inte alls just den dagen. Mindre båtar är mer väderkänsliga än större. Det är viktigt att ha bra kläder så man håller sig varm och så torr som möjligt samt att man kan få skydd från solen de dagar det är varmt.
Redskap
Beroende på vad det är man vill fånga använder man olika redskap. Ofta får inte alla olika redskap plats på båten samtidigt utan man behöver se till att ha med sig rätt redskap för det fiske man ska bedriva. Som fiskare behöver man också hela tiden se över sina redskap så att de är hela och laga eller ersätta dem om de går sönder. Det arbetet gör man när båten är i land.
Livet ombord
På de minsta båtarna sover man på land och har med sig matsäck ut så man orkar arbeta hela dagen. Mellanstora fartyg har kojplatser så man kan sova lite samt kanske en kokplatta och en kaffekokare så man kan värma och laga enklare mat ombord. De större fartygen har ett fullt utrustat kök ombord och stora kyl- och frysrum där det finns mat och dryck för flera dagar och var och en i besättningen har sina egna hytter. De stora båtarna har ett särskilt rum där man äter (mässen) med ett matbord och ofta soffor som besättningen också kan sitta i och umgås när man inte arbetar eller sover. Det är inte alla båtar som har en toalett ombord, utan man kan få använda en hink istället (eller pinka över relingen). De största båtarna har dock både toaletter och duschar så det ser väldigt olika ut.
Dagsresor
Beroende på vilken typ av fiske man bedriver är fiskeresan olika lång och arbetsdagen ser olika ut på olika typer av båtar/fisken. Vissa fiskar kortare turer över dagen och går då ofta ut med båten tidig morgon för att ta upp och vittja sina redskap och sätta ut dem igen. Då kanske fiskaren är ute på sjön från 5 på morgonen eller tidigare och kommer in till land igen under tidig eftermiddag. Sen är det ofta dags att ta hand om fångsten, sortera, väga, i vissa fall koka, lägga i lådor osv (Läs om hur fångsten tas om hand under ”På land”). Huvudsakligen är det fiske med passiva redskap som har denna typ av dagsfiske, men även en del små trålare gör relativt korta fisketurer över dagen.
Dygnsresor
På räk- kräft- och fisktrålare är det vanligt att man gör dygnslånga fisketurer med båten 3-4 dagar i sträck men landar en gång per dygn för att lämna av fångsten i en hamn. Dessa fiskare sover ofta i skift några timmar åt gången på båten, både medan den är på väg ut från hamnen och in igen och under tiden som själva trålningen pågår. Ett tråldrag (från det att man sätter i tills att man tar upp trålen) kan vara flera timmar långt och under tiden händer inte så mycket på båten. Men när trålen ska i och när den kommer upp är det mycket att göra och ofta behövs alla i besättningen då. När trålen har kommit upp ska fångsten tas om hand – sorteras, sköljas, läggas i lådor, vägas och kylas. Räkorna kokar man oftast ombord innan de läggs i lådor för att kylas och på vissa båtar tar man ur och/eller filéar den fisk som fångas.
Längre fiskeresor
På större fiskefartyg som gör längre fiskeresor på Nordsjön, i Östersjön eller Bottniska viken, lever besättningen ombord mellan en och tre veckor. Dessa fartyg har ibland två besättningar som turas om att vara ute på sjön och hemma på land. Man är då ute ett par veckor och sedan hemma ett par veckor men båten kan ändå fortsätta att fiska. På båten har man en egen hytt som man sover i och det finns ett rejält kök där någon i besättningen är ansvarig för att laga maten. Några stora båtar har till och med ett litet gym! Precis som i andra typer av fisken får man passa på att sova och äta när det passar in i fisket och någon är alltid vaken och har ”vakten” i styrhytten.
Källa: Sweden Pelagic Federation PO
Säkerhet ombord
Precis som i alla arbeten är det viktigt med säkerheten när man fiskar. Ombord på båten har man olika typer av utrustning som är till för att göra arbetet mindre farligt eller som man använder om olyckan är framme. Kraven på säkerhetsutrustning är olika på olika stora fiskebåtar, men alla yrkesfiskare går samma säkerhetsutbildning med jämna mellanrum där man lär sig om säkerhet, livräddning och hur man ska göra om någon skadar sig, vid brand eller om man måste lämna båten.
Säkert arbete
Det gäller att alltid tänka på säkerheten när man arbetar och i många fall finns det skyddsutrustning som fiskaren använder samt maskiner som kan utföra de tyngsta arbetsuppgifterna. Det blir väldigt stora krafter, till exempel när en trål full med fisk eller räkor ska tas upp och det gäller att inte få fingrarna emellan och fastna i vajrar eller rep. Då kan olyckan väldigt snabbt vara framme!
Radiokommunikation
Mycket av kommunikationen med andra båtar sker via radio när man är på sjön. Många båtar fiskar så pass långt ut från land att det saknas täckning för mobiltelefon. De flesta fiskebåtar utom de allra minsta har därför en radio ombord. Med hjälp av radion kan fiskaren snabbt och enkelt ropa på hjälp om något skulle hända ombord.
Första förband och livräddning
Eftersom fiskefartygen ibland är långt från land och det kan ta tid innan hjälp kommer fram är det viktigt att besättningen ombord själva kan hjälpa varandra om något skulle hända. Första förband finns alltid ombord och sjösäkerhetskursen är viktig så att alla har uppdaterad kunskap om livräddning och hur man tar hand om skador tills hjälp kommer eller tills man kan komma till land.
Brandsläckningsutrustning
Om det skulle börja brinna är det viktigt att snabbt kunna släcka branden. Båtarna har därför brandsläckare ombord och särskild släckningsutrustning i maskinrummet där det annars kan vara svårt att släcka om det skulle börja brinna i motor och bränsle.
Livvästar, flytoveraller och livflottar
Räddningsutrustning om det skulle gå illa och båten riskerar att sjunka finns också på de flesta fiskebåtar utom de allra minsta. Det finns till exempel livvästar (en slags flytväst), flytoveraller (en stor overall som är väldigt vattentät och gör det enkelt att flyta och skyddar mot att man blir nedkyld lika snabbt i kallt vatten) samt uppblåsbara livflottar.
Källa: Sweden Pelagic Federation PO
